ustaf Fröding, som skrev den på sin tid skandalomsusade dikten En morgondröm, avled den 8 februari 1911. Hans livsgärning måste alltid ses i ljuset av detta faktum. Medan Fröding levde hade ännu inget världskrig utkämpats, inget skepp hade kallats osänkbart och ingen Adolf Hitler hade ännu solkat ned begreppet ariskhet. Som pornograf betraktad hade Gustaf Fröding dessutom mycket liten konkurrens. Efter Frödings död skulle det dröja hela 57 år innan det sedesamma Sverige skakades i sina grundvalar av kompositören och sångaren Johnny Bodes porrskiva Bordellmammas visor.

ikten En morgondröm består av sex avsnitt, så kallade sånger. Gustaf Fröding, som växte upp i en musikalisk familj, kanske själv tänkte sig något slags musik till sin text. Dikten påstods, när den 1896 gavs ut av Albert Bonniers förlag, vara något av det snuskigaste som samtiden hade skådat. Orsaken till den upprördhet texten vållade var de tre sista raderna i diktens fjärde sång, samt hela femte sången:

nder Frödings levnad var det alltså den härovan återgivna femte sången som vållade störst uppror. Texten kan betraktas som kontroversiell även idag, men sannolikt av helt andra orsaker. Tider och seder förändras ju. Det dagens människor nog först skulle rikta sin kritik emot är Frödings idealiserande av ariskheten och den undergivna kvinnan. Frödings dikt skildrar ett skeende i vad som kallas Ariens land. Nutidens västerlänningar förknippar ofta begreppet arier med det människoideal som hålls högst av nazister. Kvinnorna i Ariens land beskrivs av Fröding som veka och görande sig vackra och kära för sina älskade män medelst mångfärgade kläden kring sina höfter och lockar, och kvinnan i huvudrollen har fina, nätta små fötter och smyger sig försiktigt förtänksam genom skogen.

et vi nutida människor eventuellt skulle reagera inför i Frödings dikt är alltså kanske inte främst samlagsskildringen, utan Frödings flirt med nazisterna och hans sätt att beskriva kvinnan som en bakgrundsgestalt med utseendet som enda nämnvärda kvalitet. Dock måste vi, som jag nämnde ovan, betrakta Frödings verk i ljuset av att han levde långt innan nazisterna hade äntrat den politiska scenen. Ariskheten och den genetiska överlägsenhet som sades vara dess främsta kännetecken kanske hölls för ett ideal redan på Frödings tid, men hade ännu aldrig legat till grund för så omfattande etnisk rensning, och den stereotypa kvinnobild som Fröding presterar är han långt ifrån ensam om att stå bakom. Det finns rentav betydligt värre exempel på stereotypa kvinnobilder från vår samtid.

et är alltså Gustaf Frödings dikt En morgondröm som jag har tonsatt. Mitt verk är skrivet för kör, solister och orkester, och tar ungefär 26 minuter att framföra. Varje sång i dikten motsvaras av en sats i tonsättningen. Som musikaliskt verk måste min komposition betraktas som en lyrisk rapsodi. Frödings text är rapsodisk, och mina egna drömmar är ofta rapsodiska. Jag har som tonsättare här handlat utifrån mina egna erfarenheter av drömmar, och kanske i synnerhet morgondrömmar.

ad är då en morgondröm? Själv föreställer jag mig att det är en dröm som dyker upp i en sovandes tankar precis före det ögonblick då den sovande ska till att vakna. Morgondrömmen är lättflyktig, men detaljrik. Det lär ju också vara så, att människans drömmar ofta är som mest detaljrika just i sömnens slutskede. För de allra flesta sammanfaller sömnens slutskede med morgonen. Jag föreställer mig att också Gustaf Fröding kan ha tänkt sig morgondrömmen så - en flyktig detaljrik dröm som uppträder strax innan den sovande ska till att vakna.

© Linus Ganman,