e ett barn pennor, och det börjar genast att rita. Inte alltid där det bör, förstås, utan ofta på väggar, möbler och den egna huden. En del barn växer ifrån det där till slut och nöjer sig med att bara rita på papper, och en del inskränker sig så småningom till att rita figurativa bilder. Jag har någonstans på vägen fastnat för människor. Jag har aldrig intresserat mig för att rita miljöer, utan möjligtvis bilar eller andra ting som människor kommer i direkt kontakt med på nära håll, men som sagt främst människor. I en grovt stiliserad, och knappt verklighetsförankrad stil. Ibland har illustrationerna samband med företeelser i verkligheten, men med mina avsett raljanta penndrag försöker jag ta udden av allvaret.

n del av mina illustrationer har försvunnit lite vind för våg. För några år sedan fick jag frågan om att rita två maskotar till en webbshop inriktad på leksaker för vuxna. Företaget blev inte så långlivat, och även om maskotarna syntes på Internet ett tag, har jag ingen aning om om de illustrationer jag gjorde för ändamålet cirkulerar någonstans i detta nu. Jag kanske rentav själv har dem liggande någonstans i gömmorna. De illustrationer jag presenterar på följande sidor är sådana som har dykt upp igen efter att ha legat i just gömmor i många år. De ingick en gång i en reseguide för Sovjetunionen - en guide som släpptes i en synnerligen liten upplaga. Sedan gick det ju som det gick med Sovjetunionen. Men bilderna finns kvar. Mycket nöje!

© Linus Ganman,