Shanghai
 

Alvor
Artiom
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bretten
Dakar
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Os
Peru
Québec
Queens
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Sumpan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng

Startsida
 

F

rans­man­nen Louis Brail­le (1809-1852), som ge­nom en olycks­hän­del­se blev blind vid tre års ål­der, sän­des som tio­åring till en sko­la för blin­da, där han fick lära sig lä­sa ge­nom fin­ger­av­kän­ning av re­lie­fer av van­li­ga bok­stä­ver. Des­sa bok­stä­ver var dock svå­ra att av­lä­sa, så Louis ut­ar­be­ta­de en skrift, där var­je tec­ken ba­se­ras på en mall med sex punk­ter. Ge­nom att grup­pe­ra des­sa på oli­ka sätt kan man få fram lätt­av­känn­li­ga kom­bi­na­tio­ner som kan re­pre­sen­te­ra bok­stä­ver och siff­ror, men även mu­sik­no­ter. Louis Brail­le dog in­nan hans sys­tem blev all­mänt ac­cep­te­rat och världs­be­römt, men nu­me­ra är Brail­le-skrif­ten det helt do­mi­ne­ran­de skrift­sys­te­met bland syn­ska­da­de.

S

een­de män­nis­kor hål­ler sig med fle­ra oli­ka skrift­sys­tem, men Braille-skrif­ten är så­pass in­ter­na­tio­nellt gång­bar, att den är li­ka­dant ut­for­mad oav­sett om den an­vänds för att skri­va he­breis­ka, rys­ka, gre­kis­ka, ara­bis­ka eller nors­ka. Na­tur­ligt­vis kan det fin­nas spe­cial­tec­ken för vis­sa språk, men i grun­den är det sam­ma system för al­la. Där­för är det lo­giskt att även den här li­meric­ken ock­så finns på fle­ra språk. Här föl­jer två ver­sio­ner, där den förs­ta är på en­gels­ka och den an­dra på espe­ran­to, allt­så två språk som i lik­het med Braille-skrif­ten har nått im­po­ne­rande rykt­bar­het in­ter­na­tio­nellt.

  There once was a woman in Yale
Who used to wear zilch but a veil.
She also had such
A text as “Don’t touch”
Tattooed on her nipples – in Braille.

Vestitas virin’ en Karlajlo
nurnure per jupo el pajlo,
kaj sur sia sino
tatuis la ino
la peton „Ne palpu!“ en brajlo.

© Linus Ganman,