”Szolzsenyicin”?
 

Fyra dimensioner
Konstiga bokstäver
”Det där är inte ryska!”
Varför pratar de så fort?
Kerstin Ekman m. fl.
Skrivstil
”Szolzsenyicin”?
Hårt och mjukt
Allofoni
Krusse och grabbarna
Uttal
Betoning
Ordförråd
Att översätta
Vad är svårast?

Grammatik
Böjningar
Rätt och fel
Genus
Artiklar
Verb

Startsida
SkriftTal
Konsumtion Läsa Lyssna
Produktion Skriva Tala

J

ag brukar sällan rekommendera mina elever att ta genvägen till det ryska språket via det latinska alfabetet. Ibland kan det dock vara berättigat att skriva ryska ord och namn med latinska bokstäver. Det är det när man ska presentera ryska ord och uttryck för dem som inte alls kan det ryska alfabetet och inte heller har för avsikt att lära sig det, alltså till exempel när man lånar in ord som sputnik och borsjtj till vardagssvenskan, eller till andra språk som också skrivs med det latinska alfabetet för den delen.

A

tt skriva ord och namn med andra skriftsystem än dem dessa vanligtvis skrivs med kallas för transkription. För kinesiskan finns det till exempel ett transkriptions­system, Hànyǔ pīnyīn, som ofta används för kinesiska ord i språk som skrivs med latinsk skrift. För ryska finns det inget sådant här system som ännu har kommit i populärt bruk internationellt sett, och därför rättar sig stavningen av de ryska orden och namnen efter språket som dessa lånas in till. Om man ser ett ryskt namn som inte stavas så som man är van vid, är det alltså inte alltid fel. Om man till exempel tycker om Pjotr Tjajkovskijs musik och köper inspelningar från tyska Deutsche Grammophon, får man vackert stå ut med att han av detta företag marknadsförs som Pjotr Tschaikowski. Om Tjajkovskij omskrivs i en tysk text, är det nämligen så hans namn vanligen stavas, allt i enlighet med hur den tyska ortografin förhåller sig till de ryska ljuden. Om man översätter en sådan text till svenska är det dock inte korrekt att fortsätta kalla Tjajkovskij för Tschaikowski. Man måste ”översätta” hans namn från tysk ryska till svensk ryska, om man så säger. Här gör många ofta fel, särskilt de som har att göra med nyheter från utländska telegrambyråer. Undantagna från detta förfarande är ryska emigranter, som har egna preferenser rörande sina namn. Hit hör till exempel Igor Stravinsky, som själv helst ville att hans namn skulle stavas just så, oavsett om han omnämns i en svensk, tysk, engelsk eller vad det nu kan vara för text. En av mina egna favoriter i transkriptionshänseende är Aleksandr Solzjenitsyn. Men även om hans namn kan ta väldigt olika skepnader beroende på vilken transkription man använder, är alltså meningen att hans namn ska uttalas likadant hela tiden. Se exempel nedan.

 Engelska: Aleksandr Solzhenitsyn
 Esperanto: Aleksandr Solĵenicin
 Estniska: Aleksandr Solženitsõn
 Franska: Alexandre Soljenitsyne
 Kroatiska: Aleksandar Solženjicin
 Polska: Aleksander Sołżenicyn
 Rumänska: Aleksandr Soljeniţîn
 Svenska: Aleksandr Solzjenitsyn
 Tyska: Alexander Solschenizyn
 Ungerska: Alekszandr Szolzsenyicin

© Linus Ganman,