Läraren
har ordet

Fyra dimensioner
Konstiga bokstäver
”Det där är inte ryska!”
Varför pratar de så fort?
Kerstin Ekman m. fl.
Skrivstil
”Szolzsenyicin”?
Hårt och mjukt
Allofoni
Krusse och grabbarna
Uttal
Betoning
Ordförråd
Att översätta
Vad är svårast?

Grammatik
Böjningar
Rätt och fel
Genus
Artiklar
Verb

Innehållsförteckning

 

Linus Ganman

U

nder tre år på 00-talets början hade jag förmånen att få extraknäcka som lärare i ryska. Utan lärarutbildning och utan minsta lilla pedagogikurs i bagaget fick jag hand om två grupper på kvällstid. Elevernas bakgrund, ålder och ambitionsnivå var av vitt skilda slag. På de här sidorna har jag samlat redogörelser för vad jag själv lärde mig av att försöka undervisa samt en del knep som förhoppningsvis kan vara till nytta för dem som vill lära sig ryska. Mitt motto framför allt när det gäller språkinlärning är: Gräv där du står! Om du gräver bara litegrann, kommer du att upptäcka att ditt eget språk är minst lika invecklat som språket du försöker lära dig. Du har mycken hjälp att hämta från ditt eget språk om du ska lära dig ett annat. Men kom ihåg att de här sidorna inte kommer att lära dig ryska. De är bara ett komplement till konventionella läromedel.

G

od studieteknik är A och O. Jag brukade i mina grupper fråga om någon kunde finska. Vi befann oss i Östersund, traditionellt ingen finskbygd av rang, så sannolikheten för nekande svar var stor, vilket jag också räknade med. På följdfrågan vad ”Ei saa peittää” betyder kunde däremot de flesta svara. De flesta som har förrättat sitt tarv i Sverige har någon gång sett denna fras tryckt på elementet i närheten av toaletten, och därmed lärt sig den utantill. På samma sätt, menar jag, skulle det till exempel kunna vara med läxan i ryska. Om man bara klistrar upp en lapp med sin hemuppgift på i närheten av toaletten, kommer man att lära sig den jättefort, för på toaletten går man ju normalt åtskilliga gånger i veckan.

S

jälv började jag läsa ryska ungefär 1987. Jag minns inte exakt när, men det var i alla fall innan Berlinmuren föll. I min familj höll vi inte utländska språk för någonting konstigt. Pappa visade ofta prov på gott språköra, genom att till familjens stora förtjusning babbla så att det lät som såväl finska och danska som italienska och franska. I själva verket betydde det pappa sa ingenting på riktigt, men hans goda språköra gick det inte att ta miste på. Min mor läste både franska och italienska på kvällskurs när jag var liten, och jag vet att jag har hört henne tala båda de språken, särskilt efter ett par glas vin.

N

är så Michail Gorbatjov äntrade den politiska scenen, blev ryska en del av allas vardag. Varje dag kunde man höra ryska talas i åtminstone ett tv-reportage. Jag, som redan så väl visste hur många andra språk i Europa låter, kände mig frustrerad av att inte känna mig hemma i den ryska ljudmiljön, och beslutade mig av det skälet för att studera språket. När jag i dag berättar att Michail Gorbatjov var min förste lärare i ryska, brukar folk bara skratta och ta det för ett skämt, men så var det faktiskt!

M

änniskans språk är ett fantastiskt och vittomfattande medel, men att lära sig språk kan vara en mödosam process. I språkundervisningen händer det också ofta att man som student stöter på svåra ord, så kallade grammatiska termer. Alla svåra ord på mina språksidor förklaras i en ordlista om man klickar på dem.

© Linus Ganman,